En enda svensk får ERC:s anslag inom humaniora och samhällsvetenskap. Det är Per Krusell, professor vid institutet för internationell ekonomi, IIES, Stockholms universitet, en institution knuten till forskningsprogrammet Mistra-SWECIA.— Anslaget betyder väldigt mycket — på olika sätt. Dels är det självklart en fjäder i hatten för mig personligen, dels är det ett enormt tillskott till forskningsområdet, säger Per Krusell.
Söker unik kompetens
Det prestigefyllda anslaget berikar dessutom området klimat-modeller/ekonomi på två sätt, enligt Krusell. Ett handlar om nyanställningar.
— Det betyder att vi får råd att bemanna vårt projekt med ytterligare fyra, fem personer. Den kompetens som behövs är unik, vi planerar därför att åka på en rekryteringsmässa i San Francisco i USA för att leta efter lämpliga nyutexaminerade inom området.
Men anslaget innebär även en stor acceptans för hela forskningsområdet.
— Det är naturligtvis roligt att vi får anslaget i väldigt hård konkurrens med traditionella områden — som national- och samhällsekonomi. På sikt betyder det att ekonomi kopplat till klimatmodeller kommer att få fler intresserade studenter och därmed ytterligare fler som vågar bygga sin forskningskarriär inom klimat och ekonomiforskningen — vilket i slutändan gagnar samhället.
Stor acceptans
Per Krusell berättar att han förutom anslaget märkt av att forskningsområdet börjat väcka allt mer intresse.
— I våras medverkade jag i en stor konferens för ekonomer i USA där föredragshållarna normalt sett inte berättar om sina projekt. Men jag talade om våra studier av klimatmodeller vilket gav ett mycket stort gensvar, säger han.
Förutom Per Krusell är sex personer vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, involverade. Med stöd av naturvetare bygger de modeller som kan beräkna hur ekonomin och klimatet samverkar på kort och lång sikt.
Boven i dramat
— Den stora boven i dramat är den växande ekonomin. När ekonomin växer förbränner vi mycket energi, fortsätter han. Det gör att det bildas för mycket koldioxid i atmosfären. Därmed blir klimatet varmare, förutsättningarna för jordbruk ändras — vilket i sin tur påverkar ekonomin. Värst drabbas många fattiga länder, säger Per Krusell.
Programchefen inom Mistra-SWECIA, Markku Rummukainen, är förstås också nöjd.
— Man kan lugnt tala om en förstärkning av forskningsspåret. Det handlar om mycket medel som kommer Mistra-SWECIAs frågeställningar till godo, och inte minst är det ett erkännande av att vi hakat oss fast på rätt spår, säger han.
