Ett tiotal forskningsprogram samlades i februari för att träffa investerare, inspiratörer och diskutera möjligheterna till kommersialisering av resultaten. Under såväl paneldiskussioner, föredrag som gruppövningar debatterades allt från patentintrång till kundstock och drivkrafter bakom kommersialiseringen.Dagen inleddes med en framgångssaga: Det går att nå ut till en fantastiskt stor marknad med gångbara kommersiella produkter och tjänster — men det kan ta tid. Det är av stor vikt att alla inblandade tänker kommersialisering redan från början.
Det var budskapet från dagens inspiratör — forskningsprogrammet KAMs representant.Peter Axegård, tidigare programchef för Kretsloppsanpassad massafabrik, KAM, lockade med en historisk genomgång av programmet — från idé till dagens licensierade produkter och morgondagens möjliga produkter.
— Vårt ursprungliga syfte var att göra massabruk mer resurseffektiva genom att sluta fabrikens processer. Vi såg tidigt att massafabriken skulle kunna producera mer energi i form av lignin än vad själva tillverkningen krävde — men hade inte en tanke på tillämpningar som kolfiber eller oljeersättning som vi nu sneglar på, berättade Peter Axegård, idag vid Innventia, för det tiotal forskningsprogram som samlats.
Så tänker en investerare
Representanten från Industrifonden — Dan Ekelund — talade under temat "Hur tänker en investerare?".
— Alltför många investerare talar om att de gör långsiktiga investeringar, när de faktiskt i själva verket gör dåliga investeringar.
Det måste alltså finnas en möjlighet till uthållighet hos investeraren för, precis som Peter Axegård vid KAM talade om, tar det tid att växa och nå marknaden.
— Vi har en investeringshorisont på 5 — 10 år, sa Dan Ekelund.
När Dan Ekelund kokade ner alla intressen ett investeringsbolag kan tänkas ha fanns till slut en lista med sju kriterier. Överst fanns punkten "Bra ledning". Det var också ett ämne som dök upp flera gånger under dagen.
— Det är otroligt viktigt att det finns en ledning som inte sätter prestige i att bli utbytt. Företaget kommer att byta skepnad flera gånger de första åren och behöver därför olika typer av ledningskompetens. Det är till och med viktigare med en bra ledning än en bra produkt.
Men hur lyckas då den grupp som sitter på forskningsresultat och som vill nå en marknad?
— Tyvärr gäller samma regler här som inom många andra områden, förutom uthållighet — det tar tid att lyckas, måste man ha tur och släppa en idé vid rätt tillfälle, det vill säga ha rätt timing, berättade Dan Ekelund.
Internationell marknad
Andra framgångsfaktorer som han pekade på var internationell marknad, bra styrelse, en teknisk risk som är hanterbar och en tydlig marknadsstrategi.
— Den senare är nästan alltid underskattad av bland annat teknikföretag.
Under frågestunder tillade Hans Pihl, styrelseordförande för Connect Sverige — den organisation som hjälpt Mistra att anordna sammankomsten — att det finns ett par faror.
— Tänk på att det kostar ofta lika mycket med marknadsföring som att ta fram produkten. Den andra faran ligger i att vi i länder som Sverige har svårt att sluta pilla på tekniken. Vi vill inte släppa taget om produktutvecklingen. Här är exempelvis amerikanerna bättre på att direkt gå till marknadsföringen, sa Hans Pihl.
Under en paneldebatt diskuterade experterna sina erfarenheter av finansiering av idéer och forskningsprojekt.
— Många av de företag som kommer till oss har en och samma brist — det finns oftast en marknadsanalys gjord, men den är inte tillräckligt bra, sa Anders Brännström, CEO vid Volvo Technology Transfer.
Han ansåg att det är mycket viktigare att fokusera på att ha kontroll över marknadsmöjligheterna än att ha en produkt eller tjänst som är världsbäst.
— Idén går alltid att förbättra, men gör det när det finns kunder!
Dan Ekelund höll med.
— Det är sällan tekniken det brister i, utan mer ofta att upphovsmännen inte löst ett problem som kunderna är beredda att betala för, sa han.
Specifika råd
Efter lunch satte sig de olika programmen i grupper med investerare för att först berätta var i processen de befanns sig och för att sedan få specifika råd kring hur programmet skulle kunna gå vidare mot en kommersialiseringsprocess.
I grupperna diskuterades allt från logistik av mikroorganismer och möjligheter att starta kommersiella kunskapscentra till hur man bevisar att egenskaperna i en dieselreningsprocess. Diskussionerna gick heta kring ämnen som hur man visar koncept utan att avslöja processer eller hur en styrelse bör bemannas.
Andra fick råd att det kan vara bättre att arbeta i en institutmodell än via ett aktiebolag. Licensiering kan också vara en väg att gå om man vill slippa egna pilotanläggningar. En del program fick rådet att lägga en bombmatta av patent för att skydda sina idéer innan de går vidare, andra fick råd kring hur man når fram.
