Det handlar om ett forskningscenter som ska byggas upp från grunden med visionerna att bedriva tvärvetenskaplig miljöforskning i världsklass som integrerar samhällsvetenskap, naturvetenskap och humaniora. Och redan innan det första året har gått är verksamheten i full gång. Nio forskningsområden har etablerats, en första artikel i tidskriften Science är publicerad, samarbeten är inledda med bland annat Australian Research Center for Coral Reef studies, Potsdam Institute for Climate Impact, University of Alaska samt flera universitet i USA. Gemensamt arbete med svenska forskare inom Baltic Nest Institute har inrättats och dialog med vetenskapskommunikatörer vid miljöorganisationen Albaeco har inletts. Förklaringen till de snabba framgångarna, anser centrumchefen Johan Rockström, är den stora koncentrationen av forskare som är inriktade på tvärvetenskap som har samlats på Stockholm Resilience Centre. Det gör centret attraktivt.
- Det har gått betydligt mycket snabbare än vi förväntade oss. Vi har tagit de viktigaste stegen rent organisatoriskt för att lyckas sjösätta hela idén med att så fort som möjligt dra igång internationell toppklassig forskning, säger han.
Nytt begrepp
Centralt för centret är förstås begreppet resiliens som handlar om ett systems förmåga att anpassa sig till förändringar och fortsätta att utvecklas. Det som skiljer resiliensbegreppet från tidigare forskning är dels att det innefattar samverkan mellan ekologiska och sociala system, dels att det inte förutsätter en linjär, förutsägbar utveckling.
- Ta Östersjön som exempel. Det har varit ett relativt stabilt ekologiskt system som under en längre tid har varit utsatt för starka påfrestningar i form av bland annat överfiske, kväve- och fosforutsläpp. Men när dessa multipla stressfaktorer som långsamt ökade i styrka sedan började förstärka varandra, nåddes plötsligts en punkt där hela Österjöns ekologiska system förändrades. Det var ingen plötslig händelse som orsakade förändringen utan en långvarig påfrestning från ett stort antal socialt och ekologiskt orsakade miljöfaktorer som till sist fick systemet att tippa. Inte en linjär, förutsägbar förändring utan när vissa värden var uppnådda förändrades Östersjön radikalt, säger Johan Rockström.
De ekologiska systemens oförutsägbarhet gör att det måste byggas upp ett slags buffert som gör att systemet bättre kan hantera plötsliga förändringar. Och det är här kopplingen mellan ekologi och sociologi kommer in. Samhället är ett socio-ekologiskt system, de sociala systemen påverkar de ekologiska och vice versa.
- Ett samhälle måste vara anpassningsbart till förändringar. Jordbruket handlar i dag inte bara om att öka skördarna utan även om att anpassa det till en klimatframtid präglad av fler chocker som översvämningar och torrperioder till exempel. För att de ekologiska systemen ska kunna klara förändringar krävs beslut av, och samverkan med, de sociala systemen, säger han.
Forskning i stark framväxt
Arild Underdal, professor i statsvetenskap vid universitetet i Oslo och styrelseordförande för Stockholm Resilience Centre anser att centret har stora möjligheter att infria de höga förväntningarna.
- Det är ett forskningsområde där Sverige befinner sig i främsta ledet med välrenommerade forskare med ett internationellt perspektiv. Sverige har under en längre tid satsat på miljöforskning och det gör att det finns goda förutsättningar för centret att lyckas. Från styrelsens sida vill vi att centret ska befinna sig i en slags global "champions league", och på bästa sätt gör det redan det, säger han.
Johan Rockström menar att centret har haft ögonen på sig redan under utlysningsskedet och att de själva har lagt ribban väldigt högt.
- Vi har en genuin övertygelse om att vi står inför omvälvande globala förändringar. Därför måste forskningen vara av internationell toppklass redan från början liksom det är nödvändigt att vi vänder oss till beslutsfattare både för att informera om våra resultat men också för att hämta in synpunkter från samhället. Vi ska bedriva forskning som leder till förändring, säger han.
FAKTA: Stockholm Resilience Centre
Centret är initierat av Mistra och har beviljats 105 miljoner kronor för åren 2007-2013. Därtill en option om ytterligare 100 miljoner under 2014-2018. Mistras avsikt är att skapa en trygghet att våga göra något nytt, att skapa ett genombrott i integration mellan samhällsvetenskap, humaniora och naturvetenskap. Bakom centret står Stockholms universitet, Beijerinstitutet för ekologisk ekonomi vid Kungliga vetenskapsakademin och Stockholm Environment Institute. Huvudsakligt fokus kommer att ligga på social-ekologisk resiliens, det vill säga förmågan att klara av förändring och vidareutvecklas. Centret betonar de ekologiska och sociala systemens beroende av varandra med interaktioner på såväl lokal som global nivå.
