I mitten på 90-talet inspirerades Tomas Lämås bland annat av USA och det som kallades "New Forestry". Nya sätt att bruka skogen växte fram på andra sidan Atlanten, samtidigt som det svenska skogsbruket gjorde en tvär svängning och insåg värdet av ekologiska kunskaper och biologisk mångfald.Organisationen "Steget före" gäckade den svenska skogseliten, inte bara genom att heta just Steget före utan också för att de hade mycket kunskap om skogens naturvärden.
— Skogsbruket började göra ekologiska landskapsplaner och skapade värdekärnor, korridorer med mera. Man försökte efterlikna det naturliga och lanserade bland annat konceptet ASIO. Det stod för Aldrig, Sällan, Ibland och Ofta och syftade på branddynamiken i naturskogen, berättar Tomas Lämås.
Inspirationen från USA och svängningarna i det svenska skogsbruket, i kombination med föråldrade planeringssystem för skogsbruk, fick Tomas Lämås och andra att börja formulera en vision om ett planeringsverktyg som skulle sträcka sig längre än bara till virke.
— Jag åkte till USA och tittade på hur de arbetade med mångbruksaspekter. Där har den federalt ägda skogen en lång tradition av mångbrukstänkande, säger Tomas Lämås.
Äventyret startade
Det var då äventyret började på riktigt. När Tomas Lämås kom tillbaka till Sverige finansierade till en början SLU forskningen kring planeringssystem för mångbruk. Året var 2000. Två år senare klev Mistra in med mer pengar och Tomas Lämås växte in i programmet. Under fas två, där även Skogsindustrierna och Kempestiftelserna gick in som finansiärer, blev han programchef.
— Mitt långa engagemang är ju på gott och ont. Vad gäller ledarskap tror jag att alla lag mår bra av att byta tränare ibland, även de lag som det går bra för, men nu blev det så här. Och det blev ett fantastiskt tvärvetenskapligt program. Jag tänkte ofta "I vilket sammanhang samlar man alla dessa kompetenser på samma ställe?". Det var fantastiskt, säger Tomas Lämås.
I dag, åtta år senare, kan Tomas Lämås bocka av mål efter mål som programmet Heureka uppnått: analys- och planeringsverktyg för en rad användningsområden med olika problemställningar och i olika geografiska skalor.
— Det var ett stort åtagande vi tog på oss. Vi har lyckats med många av målen, och överträffat flera, säger Tomas Lämås.
Det blir fortsättning för Heureka på en rad fronter. Inom SLU upprättas en enhet som ska säkerställa den basala förvaltningen av systemet och som svarar för dess fortlevnad och tillgänglighet. Just nu skapas en rad projekt som ska använda Heureka, vilket förhoppningsvis gör att enheten får mer resurser i framtiden.
I Sverige finns 200 000 enskilda skogsfastigheter med 300 000 skogsägare. Moderna markägare tenderar att vara bättre på datorer än på motorsågar, skrattar Tomas Lämås, men det är en sanning som kan gynna Heureka. Med Heureka kan skogsbruksplaner göras som är betydligt mer avancerade än de traditionella.
— Många enskilda skogsägare kan själva laborera med Heureka, men det blir förmodligen inte i stor skala. Den vanliga användaren är nog t.ex. en rådgivare i en skogsägarorganisation och vissa konsulter, tror Tomas Lämås.
Men användningen för Heureka är vidare än så. Planeringsverktyget kan användas inom storskogsbruket för att planera resursanvändning på kort och lång sikt, det ger underlag för bättre analys av såväl produktions- som miljöaspekter och är ett verktyg för analyser av olika scenarior.
Viktigt att SLU använder verktyget
— Jag tycker att det är otroligt viktigt att SLU har denna typ av verktyg i undervisningen. Heureka har använts i tre olika kurser och på en doktorandkurs redan. Dagens studenter tar för givet att det finns datorbaserade verktyg. Det är också ett bra sätt att föra ut Heureka, även om det tar lite tid, säger Tomas Lämås.
Heureka är gjort för svenskt skogsbruk, men gränssnitten är på engelska.
— Vi har sett att det är folk från olika länder som laddar ner Heurekas programvaror. Det finns inget motsvarande, inte ens i USA.
Internationellt sett ligger Heureka i framkant med tanke på att systemet är så mångfacetterat. Det hanterar virke, skogsbränsle, rekreations- och biodiversitetsaspekter, skogen som kolsänka och klimatets inverkan på skogsproduktionen. Programvarorna hanterar enskilda bestånd, fastigheter, skogslandskap och regioner.
Att Tomas Lämås nu ska ligga på sofflocket och pusta ut stämmer inte riktigt. Han är redan involverad i flera projekt där Heureka ska användas: projekt som rör klimatet, naturvårdshänsyn och skogsproduktion.
