Till en början var forskningsprogrammet LUSTRA inriktat på att studera vilken roll så kallade kolsänkor (se faktaruta) skulle kunna spela för Sveriges mål om sänkning av utsläpp av växthusgaser. Men ganska tidigt konstaterades att kolsänkor ur ett nationellt perspektiv spelade en ganska marginell roll för att uppfylla Sveriges åtagande vad gäller minskade utsläpp av växthusgaser.- Vi trodde att marken skulle kunna betyda mycket mer när det gäller att binda kol. Men då är frågan om hur vi använder skogen mycket mer avgörande, säger Mats Olsson, programchef för LUSTRA och professor i Skoglig marklära på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala.
LUSTRA - Markanvändningsstrategier för minskade nettoutsläpp av växthusgaser - har pågått sedan 1999. Forskarna har bland annat studerat hur kolflöden (till exempel hur kol upptas genom fotosyntes och avgår genom nedbrytning av växtrester) och kolinlagring påverkas av olika faktorer och hur skogsekosystemet kan bidra till minskade utsläpp av växthusgaser till atmosfären. Kolinlagring, det vill säga hur kol inlagras i växter eller mark, minskar koldioxidhalten i atmosfären i motsvarande grad.
LUSTRA har bland annat utvecklat metoder för att mäta mängden kol i våra marker. En metod som forskare vid SLU kommer att fortsätta att utveckla. Enligt Kyotoavtalet måste de länder som har ratificerat fördraget bland annat redovisa storleken på kolförråden på en årlig basis. Framöver kommer SLU att utföra mätningarna och rapportera resultaten till Naturvårdsverket som i sin tur rapporterar till FN.
Hållbart torvbruk
Programmet har också kunnat visa att förråden av kol i marken är större i södra än i norra Sverige. En trolig orsak är den större kvävemängden i södra Sverige. Ett annat viktigt resultat gäller skogliga torvmarker och vilken betydelse de har för avgången av växthusgaser.
- Torvmarkerna ger stora emissioner av koldioxid och lustgas. Ett sätt att öka kolbindningen är att gödsla med kväve. Men det är å andra sidan negativt ur försurnings- och mångfaldsperspektiv. Det finns inte några enkla, generella lösningar. På det sättet har problembilden blivit större och komplexare, säger Mats Olsson.
Torvmarkerna står för 15 procent av de nationella utsläppen av växthusgaser och frågan gäller hur torvmarkerna ska kunna förbättras för att minska utsläppen och i fall det är möjligt att de blir mer produktiva. Den lösning som Mats Olsson föreslår är att man tar tillvara på torven och först därefter skogsbeväxer marken eftersom skogen binder in kol.
Magnus Brandel, vd för Svenska torvproducentföreningen, menar att resultaten från LUSTRA har kommit till direkt användning för dem.
- I stället för att låta torven" försvinna" genom att helt enkelt oxideras bort föreslår vi att man tar tillvara torven för att producera energi. Statens energimyndighet och Naturvårdsverket har nyligen fått regeringens uppdrag att ta fram kriterier för vilka torvmarker som ska klimateffektiviseras, säger han.
I dag är torv berättigat till elcertifikat och likställs därmed med förnybara bränslen i elcertifikatsystemet.
Balansera olika mål
Det gäller att nyansera synen på våra torvmarker, anser Mats Olsson.
- Vilka torvmarker ska vi använda för att minimera växthusgaser och vilka ska vi använda för att bevara den biologiska mångfalden? Det är hela tiden en balansgång mellan att få ner koldioxidutsläppen och att utnyttja skogsbevuxen torvmark. Vi kan också visa att gran binder mer kol i marken än vad tall gör. Med det resultatet skulle vi kunna rekommendera att skogsbranschen i högre utsträckning gick över till att odla gran. Men det innebär byte av trädslag och får ekonomiska och andra miljömässiga konsekvenser, till exempel kan det komma att påverka den biologiska mångfalden negativt, säger han och fortsätter.
- Vårt kanske viktigaste budskap är att hur vi använder marken och i vilka syften måste balanseras mot varandra i den framtida diskussionen.
En kommande uppgift och något som forskarna inom LUSTRA vill gå vidare med är just frågan hur torvmarker ska användas där hänsyn tas till de ekonomiska förutsättningarna för skogsbruket samt de svenska miljökvalitetsmålen som till exempel mångfald och klimat.