Utgången av USAs presidentval och dess betydelse för de internationella klimatförhandlingarna diskuterades på ett seminarium arrangerat av forskningsprogrammet CLIPORE. Alla tycks ense om en sak — Europa och världen väntar.
Återupptagna internationella kontakter, aktivt deltagande i klimatförhandlingarna och förbättrade transatlantiska relationer. Det är några av förväntningarna på USAs nästa president. De flesta forskare som deltog i seminariet The 2008 US Presidential Election: What Might it Mean for International Climate Change Cooperation? var överens om att USA med en ny president kommer att ta en mer aktiv roll i internationella samarbeten och förhandlingar. Vad som livligt diskuterades på seminariet var bland annat hur stor del av ledarskapet i frågan som USA är villigt att ta på sig, liksom vilka åtaganden som är rimliga att förvänta sig från USAs sida. USAs drivkraftChrister Karlsson, forskare från statvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, diskuterade under rubriken US & EU Approaches to Climate Change: Allies or Adversaries hur det internationella ledarskapet kan komma att påverkas av utgången av presidentvalet.— De senaste åren har EU varit ledande i klimatfrågan men vi kan förvänta oss att USA vill vara delaktiga i det ledarskapet. För att förstå hur ledarskapet kan komma att se ut måste vi förstå de respektive parternas drivkrafter. Och för USAs del är inrikespolitiken — och vilka påtryckargrupper som är starka där — avgörande för hur dess utrikespolitik utformas, sa han. Charles Parker, också han från statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet, påpekade att det inte bara är vilken president som leder den nya administrationen som kommer att påverka det internationella klimatarbetet. Även sammansättningen av kongressen och senaten spelar roll.
— Om till exempel McCain vinner presidentvalet är det den just nu demokratiskt dominerade kongressen som kommer att avgöra huruvida USA kommer att föra en framgångsrik miljöpolitik eller inte, sa han.
Resources for the Future
Ray Kopp, ekonom från det amerikanska forskningsinstitutet Resources for the Future, och knuten till forskningsprogrammet CLIPORE, ansåg att oavsett vilken president som kommer till makten så måste denna ta i tu med ett antal frågor på hemmaplan. Det gäller exempelvis den pågående finanskrisen och den kraschade amerikanska fastighetsmarknaden, innan uppmärksamhet kan riktas mot de internationella klimatförhandlingarna.
— USA kommer dessutom att ha svårt att förbinda sig till internationella åtaganden som skiljer sig för mycket från inhemska åtaganden. Så vad som diskuteras och vilka åtgärder som det fattas beslut om både på federal och statlig nivå kommer att ligga till grund för USAs möjligheter att agera internationellt. Därför ska man inte ha för stora förhoppningar på innehållet i ett eventuellt nytt klimatavtal under FNs klimatkonferens i Köpenhamn nästa år, sa han.
Dessutom kommer omvärlden att tvingas ta hänsyn till Kina i större utsträckning än tidigare i de internationella förhandlingarna.
— Kina kommer att kräva att bli behandlad som en jämlike och vi vet att Kina inte kommer att gå med på något avtal som äventyrar deras energiförsörjning, sa han.
Handel med utsläppsrätter
En av åtgärderna för att få ner utsläppen av växthusgaser är handel med utsläppsrätter. Dallas Burtraw, miljöekonom från det amerikanska forskningsinstitutet Resources for the Future, och knuten till CLIPORE, är en av de främsta experterna vad gäller finansiella instrument och styrmedel på klimatområdet.
Han beskrev den pågående utvecklingen i USA som splittrad där till exempel tio delstater i nordöstra USA håller på att införa ett handelsprogram för elsektorn och där Kalifornien har antagit en klimatlag som fastställer mål för minskning av utsläppen av växthusgaser för hela delstaten samtidigt som ett federalt klimatpolitiskt förslag som bland annat innehöll utsläppstak och utsläppshandel (Lieberman-Warner Climate Bill) röstades ned i kongressen så sent som i juni i år.
Olika utsläppsrätter
Dessutom skiljer sig EUs handel med utsläppsrätter från de som diskuteras i USA. Frågan är då hur viktigt det är att koordinera åtgärderna på regional, nationell och internationell nivå och hur snabbt det måste ske.
— Jag tror det är viktigt att inte låsa sig vid ett system för handel med utsläppsrätter och se det som lösningen på hela problemet. Visst är det obekvämt med flera olika system för att få ner växthusgaserna. Men om vi vill uppnå ett globalt enhetligt system så måste vi till en början tillåta ett antal regionala varianter och sedan dra lärdom av hur dessa fungerar, sa han.
