Forskningsprogrammet NewS har nu avslutats efter sammanlagt åtta år, men forskarna arbetar vidare med att föra ut resultaten. Under tre år ska de med Mistras stöd föra ut de idéer och resultat som programmet har genererat. Och en viktig del är att bibehålla NewS-nätverket. - Det som är ganska speciellt och roligt är att vi har forskare som både är inriktade på experiment- och laboratoriedelen och som kan lagstiftningen, det är inte så vanligt att man har den dubbla kompetensen. För oss är det viktigt med forskare som ser en koppling mellan den rent vetenskapliga delen för riskbedömning och policyutveckling och har intresse av att påverka berörda parter, säger Christina Rudén, projektledare inom NewS.
Ny lagstiftning
En del av arbetet inom NewS har handlat om att ta fram nya testmetoder, både toxikologiska tester och kemisk karaktärisering av substanser. En av idéerna som NewS framför är att man måste kunna använda billigare och bättre tester och dessutom kombinera dem på ett effektivare sätt.
En viktig fråga för NewS har varit utformningen av EUs nya kemikalielagstiftning REACH, Registration, Evalutaion and Authorization of Chemicals. Programmet har också lyckats påverka utformandet av REACH på flera punkter. Redan i de lägsta testkraven ingår numera ett så kallat korttidstest, där man prövar kemikaliens akuta giftighet.
- Vi har också drivit kravet på att alla kemikalier behöver kunna bedömas med avseende på nedbrytbarhet, eller persistens, det vill säga att testa hur länge molekylerna finns kvar i miljön utan att brytas ned. Enligt den beslutade versionen av REACH kan man numera kräva persistenstest även på lågvolymkemikalier. Dock är det test som i dagsläget används som standard av alltför låg vetenskaplig kvalitet. Arbetet med att utarbeta nya och förbättrade tester för persistens som påbörjats inom NewS är därför oerhört viktigt att slutföra, säger Christina Rudén.
Ett tredje krav som NewS har drivit är att testning ska kunna motiveras av att det finns en indikation på att ett ämne kan vara farligt.
- Det är fortfarande inte tillräckligt, men nu finns i alla fall inskrivet i REACH att om det finns en indikation på att ett ämne är farligt så kan man driva testkraven vidare, säger hon.
Djurtester räddades
Under ett skede i REACH-förhandlingarna föreslog de gröna i EU-parlamentet tillsammans med djurrättsorganisationer att alla former av djurtester skulle uteslutas och ersättas av så kallade celltester.
- Det hade varit en vetenskaplig katastrof om det förslaget hade gått igenom. Celltester ger visserligen detaljerad information om hur en kemikalie kan påverka en cell, men man kan inte enkelt se vilket organ i kroppen som skulle påverkas eller vid vilka doser som det kan tänkas uppkomma skador. Det är som att titta genom ett nyckelhål, man ser bara väldigt lite av allt det man skulle behöva se, förklarar Christina Rudén.
I den vevan anordnade NewS tillsammans med internationella kemikaliesekretariatet ett seminarium där man lät forskare förklara vikten av att tillåta tester på djur. Det blev det mest välbesökta REACH-seminariet i EU-parlamentet och resulterade i att djurtesterna återinfördes.
- Det är naturligtvis svårt att avgöra hur mycket vi lyckades påverka, men vi bidrog åtminstone med den kunskap vi hade, och det var uppenbarligen många som var intresserade av att lyssna, säger hon.
Lena Ek, EU-parlamentariker från Centerpartiet var med och arrangerade seminariet och menar att det gjorde skillnad.
- Deras bidrag var otroligt värdefullt. Förhandlingarna var inne i ett minst sagt känsligt läge där åsikterna gick vitt isär. Att i det läget få en rapport om hur forskarna ser på problematiken hjälpte till att balansera debatten. Jag skulle önska att fler forskare deltog mer i samhällsdebatten. Det hjälper oss politiker att fatta bättre beslut, säger hon.
