Många ogödslade ängs- och hagmarker riskerar att försvinna. Då försvinner även de växter och djur som lever i dessa marker — trots att några av dem är utrotningshotade.
Forskningsprogrammet HagmarksMistra har sedan år 2001 sökt systemlösningar för att komma till rätta med problemen kring ängs- och hagmarker. I mars nästa år avslutas det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet. Förutom att skydda utrotningshotade växter och djur har forskargruppen arbetat med att freda historiska-, skönhets- och rekreationsvärden hos naturbetesmarker. Liksom att påvisa värdet av foder till betesdjur. Det har bland annat handlat om att finna lösningar för att bevara och förstärka biologisk mångfald, ta hänsyn till markanvändningshistorien och få en stabilitet genom en ekologiskt riktig skötsel. Forskarna har även arbetat med lösningar för att få en uthållighet genom lönsamma produktions- och företagsmodeller och att ta hänsyn till lantbrukarnas erfarenheter och behov.
Bland de många resultat forskarna uppnått kan nämnas kunskapen och information om vikten av variation i skötseln, om träd och buskars betydelse, om djurens sätt att beta och betets näringsvärden. Likaså har forskargruppen visat att omgivande landskap och dess historik är viktigt för biologisk mångfald och att samarbete mellan bönder är en möjlighet att förbättra lönsamhet. Det finns idag exempel på gårdar som använt sig av HagmarksMistras resultat — och som lyckats mycket väl.
— Programmet är i slutfasen och det sker en rad olika aktiviteter. Bland annat produceras just nu en populärvetenskaplig bok. En journalist sammanfattar artiklar och intervjuer med forskare, berättar Åke Berg, vice programchef inom HagmarksMistra vid SLU i Uppsala.
Boken ska helt enkelt presentera HagmarksMistras resultat i populär form. Den vänder sig i första hand till människor som arbetar med, och intresserar sig för, naturbetesmarker inom såväl naturvårdssektorn som jordbruket. Samtidigt ska den bli såpass attraktiv och lättillgänglig att den kan uppskattas även av en intresserad allmänhet. Boken ska komma ut i april. HagmarksMistra har under november och december fyra regionala temadagar om naturbetesmarker för alla som arbetar med eller är intresserade av betesmarker, naturvård, djurhållning, landskaps- och landsbygdsfrågor. Många av besökarna kom från jordbruksverket, länsstyrelser eller var rådgivare på andra myndigheter och organisationer.
— Varje temadag bestod av en blandning av kortare presentationer och diskussioner. Syftet var att lära av såväl forskning som praktik och att få de båda grupperna att hitta flaskhalsar och möjligheter, säger Inger Pehrson, ansvarig för temadagarna.
En tredje aktivitet handlar om en stor vetenskaplig konferens som ska gå av stapeln i Uppsala i juni nästa år.
— Vi är med och arrangerar European Grassland federations europeiska konferens i samarbete med andra institutioner på SLU. Där kommer både produktion och biologisk mångfald i gräsmarker att belysas. Det kommer dels att vara en tvärvetenskaplig konferens, men även efterföljande arbetsmöten kommer att ingå i konferensen. Vi vill bland annat följa upp vilken betydelse resultaten kan ha för bevarande av biologisk mångfald och produktion av foder och livsmedel på gräsmarker i Sverige, säger Åke Berg.
Mer om HagmarksMistra
Läs mer om programmet här