Hot och möjligheter för bränslecellsforskning
Det finns ett stort intresse från svenskt näringsliv för bränsleceller. Men forskningsfronten tas trots detta allt mer över av andra länder. Det var några synpunkter som framkom under bränslecellskonferensen i december.
För tio år sedan låg Sverige på ungefär tionde plats när det gällde internationellt genomslag av forskningsresultat kring mobila bränsleceller.— Idag har vi halkat ned till ungefär 20:e plats, säger professor Per Jacobsson vid Chalmers tekniska högskola, projektledare i Mistras bränslecellsprogram.Det var en av de saker som det talades om under konferensen.— Och det handlar inte bara om att vi satsar lite mindre pengar på bränsleceller idag — utan att omvärlden satsar mångfaldigt mer, säger han.Svensk oro
De stora satsningarna syns framförallt i länder som Japan, Korea, och Kina, men även USA, Tyskland och Kanada har fortsatt framskjutna placeringar.
— Det framkom att många i Sverige är oroade över att vi ska överge tekniken nu, precis som skedde med litiumbatteriet. Vi låg i täten i forskningen kring batteriet i Europa men övergav forskningen för att marknadsintroduktionen tog för lång tid. Två år senare var succén för batteriet ett faktum, berättar Per Jacobsson.
Han återger den stämningsbild som målades upp under IVAs konferens Bränsleceller — kunskapsförsörjning. Ett seminarium om kunskapsförsörjning till en begynnande miljardindustri.
— Vårt Mistraprogram har kommit långt. Längre än de flesta liknande jag hört om. I stället för att riva ner och börja om från början om ett par år så skulle jag gärna se ett klokt överlämnande av "stafettpinnen" till andra aktörer under innevarande år. Det kan exempelvis ske genom bildandet av ett nationellt centrum för bränslecellsforskning där svenskt näringsliv i samarbete med akademi och svenska forskningsfinansiärer tar hand om de värden som Mistraprogrammet skapat.
Tillväxt och tilltro
Han säger att det tar ett par år att bygga förtroende mellan näringsliv och akademi om man startar från noll. Det tar också lite tid att identifiera gemensamma projekt. Det handlar om nätverkens tillväxt och tilltro.
— Men nu börjar vi komma dithän att marknaden tror på projekten. Det finns ett stort intresse hos exempelvis svensk stålindustri. Likaså har såväl processindustri som plast- och polymererindustri sett att det finns en marknad för bränsleceller.
Per Jacobsson tror att det behövs många olika sorters tekniker för att möta framtidens behov av ersättning till fossila bränslen.
— Alla krafter behövs. Vid sidan om bränsleceller behövs naturligtvis forskning kring allt från vätelagring till solceller och koldioxidlagring!
