Bakterier minskar kväveutsläpp
Den allt högre kvävetillförseln till våra kustnära hav har bland annat lett till oönskad algblomning. Forskare vid Göteborgs universitet har undersökt hur kvävemängden kan minskas med hjälp av bakterier.
En okontrollerad tillförsel av kväveföreningar kan orsaka stora förändringar i kustnära marina ekosystem. Hur kvävemängderna ska kunna minska är därför något som intresserat många forskare. I grunda och solbelysta havsmiljöer finns sedimentlevande alger som kan fotosyntetisera och producera syrgas. Dessa alger konkurrerar om tillgängliga näringsämnen med vissa bakterier som naturligt omvandlar kväve till kvävgas.I idéstödsprojektet Betydelse av alternativa reaktionsvägar i sediment för bortförsel av kväve i grunda havsområden har forskarna undersökt några mikroorganismer, så kallade anammoxbakterier. Minimerad risk för algblomning— Om vi lyckas skapa förhållanden där tillräckligt många anammoxbakterier kan förbruka kväve så minimeras risken för den sortens kraftiga algblomningar som förekommit de senaste 15 åren. Är dessa bakterier viktiga i grunda marina system behöver vi modifiera tidigare teorier om hur kväve cirkulerar i havet och atmosfären, säger Stefan Hulth, professor i mikrobiell marin kemi vid Göteborgs universitet och projektledare. Kombination av idéer
Utgångspunkten för hela idéstödsprojektet var att använda idéer som prövats i djupa marina ekosystem och applicera dem på grunda och solbelysta vikar.
Att använda bakterier för kväverening av hushållsavlopp i reningsverk är en väl beprövad metod och projektets ursprungliga idé handlade om att använda liknande bakterier för att rena kustnära havsmiljöer från en alltför hög tillgång på näringsämnen innehållande kväve.
Konkurrens om kväve
Ungefär halvvägs in i projektet visade det sig att konkurrensen om kväve i grunda havsområden ofta var så stark att de önskvärda bakterierna hade svårt att överleva.
— Vi har därefter fortsatt att studera processerna under olika förutsättningar i varierande typer av grunda marina miljöer, oftast med liknande resultat. Vårt mål är nu att skapa miljöer som är optimala för dessa bakteriers överlevnad och tillväxt, säger Stefan Hulth.
Projekt lever vidare
Det ursprungliga idéstödsprojektet pågick under fyra år och avslutades år 2006 men har utvecklats i nya projekt med nya anslag från till exempel Vetenskapsrådet och FORMAS.
— Det vi vill fortsätta arbeta med är frågor kring varför anammoxbakterierna verkar ha så svårt att acklimatisera sig i vissa system men är domine- rande i andra. Är det enbart på grund av konkurrens om näringsämnen eller kan det vara något annat, funderar Stefan Hulth.
Sammanlagt har sex forskare, från sex olika forskningsinstitut (University of London, Danska miljöinstitutet i Silkeborg, Århus universitet i Odense och Göteborgs universitet) deltagit i projektet. En doktorand har disputerat under projektets gång, dessutom har ett antal examensarbeten för kandidat-, magister- och masterexamen gjorts inom ramen för dessa frågeställningar.
Stefan Hulth anser att Mistras idéstöd var avgörande både för hans egen karriär, uppbyggnaden av ett forskningsnätverk och för att kunna pröva den ursprungliga idén.
Eftersatt forskning
— Vi går mot en situation där fri forskning är förhållandevis eftersatt. Som jag ser det är den här typen av stöd, där man har en högre andel risk, ett oerhört viktigt inslag i forskningsfinansieringen. Det ger möjlighet för framförallt yngre forskare att etablera sig under lite friare ramar, säger han och fortsätter.
— För vår del innebar idéstödet att vi kunde bjuda in och öppna upp till internationellt samarbete där vi samlade angränsande kompetens för den aktuella frågeställningen. Vi fick stor uppmärksamhet och det har bland annat lett till att vi i dag har ett stort internationellt kontaktnät med bred kunskapsbas, säger Stefan Hulth.
