Belinda Yuen intresserar sig för staden och dess utveckling, både som stadsplanerare och som forskare. Sin utbildning har hon fått i Storbritannien och lite symptomatiskt är det, menar hon, att megastaden Singapore inte har någon stadsplanerarutbildning, trots att det är en av de städer i Asien som växer med kolossal hastighet.— Ungefär 60 procent av all världens stadsbefolkning finns i asiatiska städer. Det pågår en mycket snabb inflyttning vilket leder till stora problem eftersom det inte finns bostäder eller infrastruktur som kan ta emot alla nya invånare, säger hon.
Lägg därtill att framväxten av så kallade megastäder, med över tio miljoner invånare, huvudsakligen sker i Asien med redan existerande Mumbai, New Delhi, Bangkok, Peking och Shanghai för att bara nämna några.
Städer med växtvärk
— Asien står inför en enorm utmaning med fenomenala kostnader när det gäller att planera så att stadens nya invånare kan leva ett drägligt liv. De flesta flyttar in till städerna i hopp om att få en högre levnadsstandard, men mötet med staden blir för många i stället en besvikelse, säger hon.
Hon jämför den pågående urbaniseringen i Asien med den som skedde under industrialismens genombrott, bara det att omfattningen är så mycket större. Varje dag beräknas cirka 100 000 människor flytta in till en större stad i Asien.
— Det absolut största problemet är att det inte finns tillräckligt med bostäder vilket bland annat skapar olika slumområden där invånarna inte har tillgång till elektricitet eller rent vatten i tillräcklig utsträckning, säger hon.
Avskogning
Och avsaknaden av infrastruktur och pengar skapar nya problem.
— En del av de migranter som flyttar in har till exempel inte råd med gas för uppvärmning. I stället går man ut i skogen och hugger sin egen ved vilket i sig bidrar till oönskad avskogning och problem med utsläpp.
I och med att stadsbefolkningen växer så fort utbreder sig även städerna ytmässigt snabbt och många gånger okontrollerat, eller utan stadsplanering. Eftersom det är svårt att hitta bostäder i staden bosätter sig många i mindre samhällen strax utanför den större staden och så småningom växer delarna ihop.
Teori och praktik
Ett sätt att lösa problemet med markbrist vid bostadsbyggande är att bygga bostäder på höjden, vilket är vanligt i bland annat Shanghai. Ett av Belinda Yuens forskningsprojekt handlade om att ta reda på varför människor väljer att bo i 40 våningar höga hus. Utsikten och en bättre luftkvalitet var några av de vanligaste skälen till att människor lämnade markplanet visade det sig. Resultat som är direkt användbara i stadsplaneringen.
— Om de som planerar inte vet av vilka skäl människor väljer att flytta in i skyskrapor så riskerar de att planera och bygga hus som ingen vill bo i. Forskare har därför en viktig roll när det gäller att bistå med kunskap för planering och utformning av hållbara städer, säger hon.
Olika discipliner
Att Belinda Yuen arbetar både som stadsplanerare och forskare är ingen slump och hon försöker i sina forskningsprojekt att engagera kommunala tjänstemän på olika nivåer och inom olika myndigheter så att den kunskap som tas fram verkligen kommer till användning. De som fattar besluten måste bli informerade och många gånger krävs det kunskap från flera olika discipliner, anser hon.
— Det räcker inte längre att arbeta inom sitt eget forskningsområde, världen och dess utveckling är alldeles för komplex därtill. Därför gäller det både att arbeta tvärvetenskapligt men också att sprida och i viss mån översätta den kunskap som tas fram för att den ska vara användbar, säger Belinda Yuen.
