HagmarksMISTRA - Skötsel av ängs- och hagmarker - ekonomi och ekologi
VAD ÄR UTMANINGEN?Ogödslade ängs- och betesmarker har ett växt- och djurliv som har utvecklats under många års intensivt utnyttjande för foderproduktion. Sveriges ängs- och hagmarker är viktiga på många olika sätt. De har en extremt hög mångfald av växt- och djurarter, av vilka många är hotade, samt stora historiska värden. Dessutom är ängar och hagar mycket uppskattade rekreationsområden och de spelar en stor roll i konst, litteratur och musik. I och med det minskande antalet jordbruk och ändrade konkurrensförhållanden har skötseln (hävden) upphört på många av dessa fodermarker. En lång rad arter som tillhör kulturlandskapet är akut hotade enligt rödlistan, exempelvis topplåsbräken, bastardpärlemorfjäril, skoveldyngbagge och strålvaxskivling.HUR KAN PROGRAMMET BIDRA TILL EN LÖSNING?
Svenska bönder kan numera få miljöersättning för att hålla betesdjur på naturbetesmarker och denna ersättning är avgörande för att möjliggöra att natur - och kulturvärden på ängs- och hagmarker bevaras och utvecklas. Att landskapsskötsel är en tjänst som man som företagare producerar mot ersättning är dock en ganska ny företeelse. Det finns därför ett stort behov av mer kunskap om bra systemlösningar. Kunskapen behöver stödjas av vetenskapliga resultat för att optimala lösningar för lyckad och lönsam skötsel olika slags ängs- och hagmarker ska kunna utvecklas. En viktig aspekt är att kunna ge praktiska råd till rådgivare och lantbrukarna och att medverka till en förbättrad kommunikation mellan lantbruket och natur- och kulturvården. Internationellt sett finns inga liknande program. HagmarksMISTRA kan därför stärka Sveriges roll på olika internationella arenor samt inspirera kolleger att arbeta på ett liknande sätt. Den kanske viktigaste arenan är reformeringen av EU:s jordbrukspolitik.
VILKA KOMMER ATT HA NYTTA AV RESULTATEN?
Programmet har fyra olika typer av användare. Den enskilde brukaren skall praktiskt kunna nyttja resultaten från HagmarksMistra. För att nå ut till enskilda brukare och förmedla resultat och råd så är rådgivare på länsstyrelser, kommuner och hushållningssällskap viktiga användare De är också viktiga som förmedlare av relevanta frågeställningar att beakta i forskningsprogrammet. Centrala myndigheter, som tar fram underlag för rådgivarna, såsom Naturvårdsverket och Jordbruksverket är den tredje gruppen av användare. Slutligen är de som arbetar med att reformera EU:s jordbrukspolitik och dess stödformer viktiga användare eftersom nya förslag för hållbart nyttjande av ängs- och hagmarker kan innebära att det behövs förändringar i hur t ex politiska och ekonomiska styrmedel används på nationellt och inom EU-politiken. Till denna grupp av användare hör regeringen samt organisationer som LRF och WWF. Förberedelserna för att reformera EU:s jordbrukspolitik pågår nu som bäst och programmets tidtabell är anpassad därefter.
