Mistra-SWECIA - Mistra Swedish Research Programme
on Climate, Impacts and Adaptation
Programtid:Finansiering:
Programvärd:
Programchef:
Programstyrelsens ordf:
Programansvarig på Mistra:
Länkar:
Artiklar om programmet:
VAD ÄR UTMANINGEN?Klimatförändringarna påverkar oss och det är angeläget att analysera vilka effekter det kan få på samhället och miljön och vilka anpassningsbehov som finns. Detta ställer nya krav på beslutsfattare och andra viktiga aktörer. Effekter av klimatförändringarna på samhälle och miljö behöver uppmärksammas till exempel vid planeringen av infrastruktur, skogs- och jordbruk, miljövård och beredskap inför extrema händelser. Klimatanpassningen blir en desto angelägnare fråga ju längre fram i tiden ett visst beslut sträcker sig. Dimensionen med klimatanpassning finns med i beslutsprocesser tillsammans med flera andra parametrar, som till exempel ekonomi och lagar. Tillsammans utgör de en komplex arena och det kan finnas både konflikter och synergier i dessa beslutsprocesser, vilket bör kunna hanteras.
Klimatanpassning ersätter inte utsläppsminskningar som klimatåtgärd. Större utsläppsminskningar föranleder mindre behov av anpassning. Även det omvända gäller. Båda åtgärderna är dock aktuella eftersom vissa klimatförändringar inte längre kan hindras.
»För att komma tillrätta med klimathotet krävs ekonomiska verktyg. Samverkan mellan klimat och ekonomi är inte så väl utredd. Mistra-SWECIA är ett oerhört viktigt och omfattande projekt, vars resultat kan få stor betydelse för hur verktygen utformas.«
HUR KAN PROGRAMMET BIDRA TILL EN LÖSNING?Mistra-SWECIA utvecklar forskningsbaserade beslutsunderlag om klimatförändringarna, deras effekter och klimatanpassningsprocessen. Programmets verksamhet bygger på expertis inom flera forskningsområden och discipliner. Det är nyckeln till ökad förståelse av relevanta system och kopplingar mellan aktörer, mellan processer och mellan kostnader, risker och alternativa åtgärder.Modellering av klimat, ekonomi och effekter på ekosystem och ekosystemtjänster är centralt inom programmet, tillsammans med studier av anpassningsprocessen i form av exempelvis pågående åtgärder och faktorer som främjar eller hindrar anpassningar. Dessa forskningsområden har utvecklats inom den första programfasen år 2008–2011.
I den andra programfasen år 2012–2015 kompletteras framtagna modelleringsverktyg och de används i scenariostudier. Användare ska engageras i planering och design av scenarier, och i analyser av resultaten. Speciellt de sektorer som karakteriseras av markanvändning är i fokus: skogs- och jordbruk, naturvård och liknande.
VILKA HAR NYTTA AV RESULTATEN?
Generellt ska resultaten vara till nytta för hela samhället. I programmet sker en intensiv samverkan med beslutsfattare på olika nivåer, i specifika sektorer. Väsentliga användare är inte minst de aktörer som antingen direkt eller indirekt ansvar för klimatanpassningsprocessen: relevanta myndigheter, nationella, sektoriella och privata beslutsfattare, branschorganisationer, företag osv.
De nya modeller, scenarier och analyser som tas fram ger även resultat, verktyg och utgångspunkter för den svenska och internationella forskningen inom området. Programmets resultat ska även kunna bidra till internationella och nationella processer inom klimatforskning och politik.
